Publicerad i Kristianstadsjournalen november 2006

Verkligheten idag är att väldigt många mår dåligt utan att kunna sätta fingret på varför. Hos ungefär var tredje patient som söker vård hittar läkaren inga kroppsliga fel, trots att det gör ont i magen eller att ryggen värker. Inte ens efter omfattande undersökningar och remisser till provtagning och röntgen får man en säker diagnos. Då får man börja fundera på om det inte istället är en obalans i kroppens styrsystem. En obalans som alltså tar sig uttryck i kroppsliga symtom, på läkarspråk kallas det för somatisering. Soma är gekiska för kropp och termen somatisering avser de sjukdomstillstånd där funktionsstörningar visar sig i form av symtom på kroppsliga sjukdomar. Det har funnits en stor okunskap om somatisering, både hur den kan uppkomma och hur man blir frisk. Men numera vet vi mer kring obalansen, hur den visar sig genom kroppsliga besvär och hur tillståndet kan behandlas.

Du har säkert tidigare stött på tanken att ohälsa skulle kunna bero på någon form av inre obalans. I Kina talar man om balansen mellan yin och yang. Modern forskning visar att obalansen i det autonoma nervsystemet ökar risken för både fysiska och psykiska problem. Förenklat består detta system av två delar som normalt ska vara i balans: den ena svarar för ”gaspådrag” och arbete (sympatikus), den andra för vila, återhämtning och tillväxt (parasympatikus). Vi människor är konstruerade för att klara av stress, men inte att ständigt vara igång. Idag har många för hög aktivitet i arbetssystemet. Att gå på högvarv, känna av yttre och inre stress, krav, hot och grubblerier är något vi känner igen lite till mans. Men det är faktiskt ett större och vanligare problem att ha för låg aktivitet i vilosystemet dvs man måste ha vila och återhämtning, som också gör det möjligt för kroppen att återställa och reparera sig.

Att kroppsliga problem kan ge psykiska besvär är självklart för många, men det är svårare att förstå att det också kan vara tvärtom. Många kroppsliga symtom beror på funktionsstörningar i styrsystemet. Styrningen sker via nerver och hormoner och är inte alltid synlig vid läkarundersökning, inte ens om man tar blodprover. Varje del av kroppen tar emot nerv-hormonsignaler som styrs från hjärnan. Det är inte en slump att de organ som oftast drabbas av somatiseringssymtom har gott om antenner som tar emot dessa styrsignaler. Vi talar till exempel om magen, tarmen, hjärtat, blodkärlen, huden och musklerna. Ibland kan vårt styrsystem komma så ur balans att det kan leda till en rad obehagliga kroppsliga symtom. Det kan också förvärra andra sjukdomar som annars skulle läkt ut eller inte blivit så allvarliga. Förmågan att stressa av och komma till ro hjälper oss att må bra. Många (inte minst de som lider av inre obalans) har tappat denna förmågan. Det är nödvändigt att lära sig avspänning med någon metod för att få ner kroppens varvtal.

Att klargöra sitt utgångsläge och kartlägga orsakerna till stressen för att sedan finna sätt att minska den är en viktig del i tillfrisknandet. Det bästa är förstås om vi kan påverka själva källan till stressen. Till exempel att vi säger ifrån om arbetsuppgifterna successivt blir fler eller någon behandlar oss kränkande. Mycket stress orsakas av att vi upplever människor i omgivningen som fientliga och situationer som hotande när de faktiskt inte är det. Genom att påverka vårt tankemönster kan vi också förändra våra känslor.

Jag arbetar sedan många år med Integrerad Tankefältsträning (ITT) som ger en ökad livskvalitet genom egenträning. Det är en individuell metod för att sänka stressen i kroppen och lösa upp emotionella blockeringar. Det innebär att man arbetar med akupunkturpunkter som är kopplade till känslor och där du själv aktivt medverkar och får ett schema i hemläxa för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare känt dig stressad. Det är en mycket effektiv metod för att behandla känslor som rädslor, prestationsångest, ospecificerad oro, spänningar i kroppen, sorg, ilska och negativt tankemönster. När vi frigörs från dessa negativa känslor känner vi oss lugna och i balans, vilket är kroppens normala grundtillstånd.

Det är svårt att förändra sin livsstil utan att förändra de mentala processerna – tankar, inre bilder, attityder och känslor. Dessa påverkar ständigt vårt beteende och även det som händer i kroppen. Vissa tankar, bilder etc. hjälper oss andra stjälper oss. Integrerad tankefältsträning och mental träning är utprovade metoder som syftar till att förändra dessa mentala processer som hjälper oss till ett bättre liv.

Jag arrangerar utbildningar i mental träning på företag och inom organisationer. Där du lär dig avslappning, att bygga upp ditt självförtroende och få en positiv grundinställning till dig själv. Samt genom föreläsningar som visar på vägar till bättre hälsa och mer livsglädje. Jag arbetar också förebyggande med livsstilsfrågor, för att inspirera och motivera till positivt förändringsarbete genom föreläsningar och olika kurser i självutvecklande metoder.

Med kunskap och ökad förståelse om dig själv kan du påverka din framtid genom att välja rätt väg till ett hälsosammare liv.

Ingela Broberg

Publicerad i Kristianstadsjournalen oktober 2006

Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de största orsakerna till sjukdom och död i Sverige. Dessa besvär orsakar också ett oerhört lidande för tusentals människor, men de skadliga följderna av sjukdomen går ofta att förebygga. Det har länge varit känt att livsstilen utgör en av de största faktorerna för vår hälsa. Rökning, skräpmat, brist på motion och stress är riskbeteenden vid hjärt-kärlsjukdomar.

I dagspressen skrivs allt oftare om forskning där vitaminer, mineraler och Omega 3 fettsyror varit inblandade. Det är mycket positivt att det kompakta motståndet som journalister haft mot alternativ- och komplementärmedicinen verkar att börja luckras upp. I många länder finns ett etablerat samarbete mellan skolmedicinen och komplementärmedicinen. Detta integrativa tänkande gynnar patienten och bör utvecklas även här.

Antalet fall av stroke ökar kraftigt bland kvinnor mellan 30 och 65 år. Ökningen är så stor som 40 procent på tio år. Sjukdomen ökar också bland män, men inte lika mycket. En förklaring till ökningen kan vara att kvinnor i allt högre grad tagit över männens riskfaktorer vad gäller rökning och alkoholkonsumtion. Personligen tror jag att stressen är den främsta bidragande orsaken till denna skrämmande ökning. Jag arbetar förebyggande med livsstilsfrågor, för att inspirera och motivera till positivt förändringsarbete, genom föreläsningar och utbildningar för grupper och på företag. Här gör 1.6 miljonerklubben ett enormt arbete. När den startades 1998 pratades det knappt om kvinnors hälsoproblem, idag tas ämnet upp i så gott som alla medier. Klubbens viktigaste uppgifter är att öka kunskapen om hälsorisker och målet är att hjälpa människor att ta ansvar för sin egen hälsa.

Som naturterapeut behandlar jag kroppen som en helhet och inte bara sjukdomen. Ju längre jag har arbetat med detta har jag insett att människan är långt mer komplex än vad den traditionella medicinen lär oss och hur det känsliga samspelet mellan vårt sinne (tankar och känslor) och vår kropp fungerar. Jag ställer diagnos genom att mäta akupunkturpunkternas värden, där exakta testresultat erhålls. Jag arbetar med att stärka kroppens egen läkande kraft och hjälpa de organ som inte riktigt klarar av sin funktion. Jag sammanställer ett individuellt behandlingsprogram som kan omfatta naturläkemedel, homeopatiska preparat, vitamin- och mineraler samt kostrådgivning. Jag kontrollerar också blodtrycket. Högt blodtryck är på god väg att bli det dominerande hälsoproblemet i världen, i Sverige räknar man med att var fjärde vuxen har högt blodtryck. Som näringsmedicinsk terapeut och biopat är jag auktoriserad och kvalitetsäkrad av KAM, Kommitten för Alternativ Medicin, och jag har 40 högskolepoäng i basmedicin som grund för auktorisationen.

Jag har specialiserat mig på stresshantering, med olika metoder. Jag använder mig av biofeedback. Här kopplas patienten till en dator genom att sätta på en tuta på ett finger. Via datorskärmen kan man avläsa hjärt- och hjärnfrekvensen samt den kemiska sammansättningen i blodet (stresshormoner). Med hjälp av avslappning och medveten andning kan man direkt på datorskärmen se hur man själv kan påverka stressen i sin kropp.

Stressade personer andas ytligt och vissa är ibland medvetna om att de håller andan. De flesta människorna skänker inte andningen en tanke. När du andas korrekt, med mellangärdet, får du sju gånger så mycket syre i dig som du får vid ytlig bröstandning. I decennier har forskare i frontlinjen pekat på sambanden mellan andningsmönster och vår tids stora folksjukdomar som högt blodtryck och hjärt- och kärlproblem. Ändå kvarstår en stor okunskap om vikten av en medveten andning.

Jag arbetar sedan många år med Integrerad Tankefältsträning (ITT) som är en mycket effektiv metod för att sänka stressen i kroppen. Det är en individuell metod där man arbetar med akupunkturpunkter som är kopplade till känslor och där du själv aktivt medverkar och får ett schema i hemläxa för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare känt dig stressad. Med denna metod behandlar jag känslor som rädslor, prestationsångest, sorg, ilska, inre stress och negativt tankemönster. När vi frigörs från dessa känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd och medför att vi automatiskt andas på ett korrekt sätt.

Ingela Broberg

Publicerad i Kristianstadsjournalen september 2006

Hälsan är ett komplext system där många olika faktorer samverkar. I dagens samhälle är en av de viktigaste faktorerna den mentala biten. Allt fler människor blir sjuka av stress och får olika stressreaktioner, såväl fysiska som psykiska. Jag har sedan tio år egen praktik i Kristianstad där jag arbetar som biopat och näringsmedicinsk terapeut med specialisering inom personlig utveckling och stresshantering. Jag är auktoriserad och kvalitetssäkrad av KAM, Kommittén för Alternativ Medicin, www.KAM.se och jag har 40 högskolepoäng i basmedicin som krävs av KAM för auktorisation.

Den komplementära och alternativa medicinen kommer ur folkhälsotraditionen, från beprövad erfarenhet. När man tittar runt i världen för att se vem som använder alternativ medicin varierar siffrorna mellan 90% och i vissa länder 31%. WHO anger ofta att 20 % av världens befolkning nås av skolmedicinen och 80% av alternativ medicin. I Sverige gjordes 2001 en befolkningsstudie som visar att 49% av svenskarna använder komplementär medicin och det verkar vara en siffra som ökar.

Människan och naturläkekonsten hör ihop sedan årtusenden. Som biopat behandlar jag kroppen som en helhet och inte bara sjukdomen. Jag ställer diagnos genom att mäta akupunkturpunkternas värden, där exakta testresultat erhålls och genom ögondiagnostik. Mina behandlingsmetoder är främst inriktade på att stärka kroppens egen läkande kraft och hjälpa de organ som inte riktigt klarar av sin funktion. Jag sammanställer ett individuellt behandlingsprogram som kan omfatta homeopatiska preparat, naturläkemedel, vitamin- och mineralterapi samt kostrådgivning.

Efter att ha arbetat i tio år anser jag att en av de viktigaste faktorerna till hälsa är den mentala biten. Allt fler människor blir sjuka av stress och får olika stressreaktioner, såväl fysiska som psykiska. En kronisk stress utlöser ångest och depression. Den har också väl kända negativa konsekvenser på kroppen: sömnbesvär, högt blodtryck, hjärtklappning, ryggont, problem med matsmältning och hy och återkommande infektioner. Till sist påverkar den också de sociala relationerna och yrkesutövningen: irritabilitet,oförmåga att lyssna, minskad koncentration, självförsjunkenhet och brist på lagande. Dessa symtom är typiska för vad man kallar utmattning, något som lika väl kan utlösas av arbetet som av att man känner sig blockerad i en relation som tömmer en på all energi. I en sådan situation är den typiska reaktionen att man fokuserar på de yttre omständigheterna. Man säger till sig: ”Om jag bara kunde förändra min situation, skulle jag känna mig mycket bättre i huvudet, och då skulle min kropp genast må bättre.” Under tiden biter man ihop tänderna, väntar på nästa veckoslut eller semestern och drömmer om bättre dagar i ett ”efteråt”. Allt ordnar sig ”när jag äntligen är klar med studierna….. när jag hittat ett annat jobb…….när barnen inte bor hemma längre……..när jag lämnat min man…….när jag gått i pension och så vidare. Olyckligtvis blir det sällan så. Samma problem har en tendens att stiga upp till ytan igen i andra situationer om jag fortsätter att hantera stressen på samma sätt. Den slutsats man kan dra är att man måste angripa problemet från andra hållet. Istället för att ständigt försöka uppnå ideala yttre förhållanden måste man börja med att kontrollera det inre: vår fysiolog. Syftet med de naturliga metoder jag tänker ta upp är just att göra det möjligt för människor att återfinna lugnet och harmonin.

Jag använder sedan en tid tillbaka ett dataprogram som mäter hjärtvariabiliteten, som gör det möjligt att sekundsnabbt när få en bild av tankarnas inflytande på koherens och kaos i kroppen. Termen ”heart coherence” har myntats av forskare vid HeartMath Institute i Kalifornien. Begreppet översätts med ”hjärtkoherens” innebörden är harmoni, samstämmighet. Jag kan se mitt eget hjärt-hjärn system på skärmen när jag har stoppat in min fingertopp i en liten tuta kopplad till datorn. Då man fokuserar uppmärksamheten på hjärtat och det inre välbefinnandet ser man direkt på skärmen en förändring komma till stånd. Så snart man däremot låter sig distraheras av negativa tankar, av bekymmer – vilket är den normala tendensen hos hjärnan då den lämnas åt sig själv – minskar koherensen på några sekunder och kaos intar dess plats. Detta biofeedback program visar omedelbart en bild av koherensnivån (harmonin eller stress) i hjärtat och ger en möjlighet att påskynda inlärningen av Hjärtfokusering och andningsteknik som metod för att lära sig att snabbt hantera stressen.

Ingela Broberg

Publicerad i Kristianstadsjournalen mars 2006

Flertalet människor vill hålla på med saker som de tycker om att göra, bli vad de har förmåga till, bidra med något meningsfullt samt tillföra sina liv glädje och spänning.

Vad vill du egentligen uppleva i dina studier, ditt arbetsliv, dina relationer och ditt liv? Har du någon vision om vad du vill? Har du någon plan för att komma dit? Du måste först ha en vision innan du kan skapa dig en ny verklighet. Fundera på vad du verkligen vill göra och vart du vill komma; annars kommer du antagligen inte dit. Bestäm dig för att alltid fokusera och samarbeta på ett positivt sätt annars kommer dina visioner sällan att infrias. Tänk på och förbered dig på att göra det du vill göra och vara på det sätt du vill vara. Fokusera därefter på de små steg som ger dig förutsättningar att göra det.

Vi kan ställa in våra tankar på olika våglängder, positiva eller negativa, stressade eller avslappnande, otydliga eller målinriktade. Eftersom alla dessa våglängder finns i vårt medvetande, kan vi själva avgöra vilken våglängd vi ska ställa in oss på vid olika tillfällen under dagen. Vi har fjärrkontrollen inom oss.

Om du är inställd på en negativ eller stressad våglängd, men skulle föredra en mer positiv eller avslappnad, kan du förändra den. Det gör du genom att finna och tänka på enkla, vardagliga glädjeämnen och höjdpunkter, att fokusera på någonting mera positivt, att slappna av eller göra något roligt.

Du kan fråga dig själv: Tar jag mig an den här situationen med en positiv eller negativ attityd? Svarar du ärligt att du har en negativ inställning, så fortsätt att fråga: ”Finns det något jag kan göra åt det?” Om du trots allt måste utföra en viss uppgift eller arbete kan du lika gärna gå in för det med en positiv attityd och göra det bästa av det. Nyckeln till en positiv attityd är att förändra sitt synsätt, från någonting negativt och tärande till något positivt och engagerande.

Många lever med en gnagande känsla inombords av att någonting är fel eller har kommit till en punkt där deras arbete eller relation inte längre ger dem det de vill ha ut av livet. Vi kanske hamnar i livssituationer där vi måste välja, i samband med separationer, arbetslöshet, sjukdomar eller kriser av olika slag.

Jag arbetar som terapeut med enskilda samtal för att ge personer stöd och vägledning att komma ur sådana situationer och vidare mot sina livsmål. Ofta behöver en inventering av den nuvarande situationen genomföras. En förutsättning för att veta vad jag ska göra är att jag vet vem jag är. En del har reflekterat en hel del, medan andra är helt ovana vid att fundera över saker som vad de tycker är roligt, hur de vill vara, vad de är duktiga på och vad som är deras styrka och drivkraft. En viktig fråga, som nästan alltid kommer upp, är hur fördelningen av tid mellan arbete och privatliv ser ut. Många strävar efter att uppnå balans, men har ännu inte nått dit. För att leva fullständigt måste vi respektera och tillvarata livets båda halvor.

När man blir klar över vad det är man önskar och längtar efter är det dags att börja fundera över vad som behövs för att komma dit. Ett första steg mot att förverkliga visionen är att avgöra vilka förändringar som är nödvändiga. Det kan handla om en eller flera förändringar på olika områden, till exempel utvecklas i min yrkesroll, bli hälsosam, spendera mer tid med familjen, bli en mer positiv och harmonisk människa etc.

Det övergripande, långsiktiga målet ska vara konkret. Du behöver tid till att tänka igenom din livssituation innan du formulerar ditt mål. Gör upp en handlingsplan för ditt mål. Formulera sedan delmål som kan uppnås inom en kortare tidsrymd och som tillsammans leder dig fram till det slutliga målet.

Är du medveten om att du gärna skjuter saker på framtiden? Är du alltför tidspressad för att hinna med annat än jobbet? Det finns alltid fysiska och/eller psykiska hinder som motverkar en förändring. Man måste inse att dessa hinder finns för att sedan kunna komma över dem. De mentala hindren är ofta större än de praktiska när man vill förändra sitt liv.

Jag arbetar med Integrerad Tankefältsträning för att behandla negativa tankemönster, rädslor, prestationsångest, inre stress och oro. Med denna metod får du själv verktyg för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd.

Jag kommer att fortsätta med fler artiklar i denna serie om coaching för att hjälpa dig att finna mer glädje och harmoni i livet. Vi lever ett bättre liv om vi har positiva visioner. Dessa visioner är inte något som existerar utanför oss – de finns inom var och en av oss. Vi kan bestämma oss för att vara mer positiva, att leva lyckligare och att må bra.

Ingela Broberg

Jag har sedan tio år egen praktik i Kristianstad där jag arbetar som näringsmedicinsk terapeut med specialisering inom personlig utveckling och coaching. Jag arbetar också med kurser och föreläser inom detta ämne. Jag kommer att skriva en artikelserie i Kristianstads Journalen om personlig coaching som jag hoppas ska kunna bli till hjälp och stöd i det förändringsarbete som ibland krävs för att man ska må bra och känna att man har balans i livet.

Många kör på i samma hjulspår, samtidigt som en gnagande känsla av att någonting är fel växer inombords. Ibland känner vi oss osäkra på vad vi egentligen vill. Vi kanske hamnar i livssituationer där vi måste välja, antingen i samband med separationer, återvändsgränd i jobbet, eller om vi bara känner att det vi gör inte längre ger oss lika mycket som förut. Vi kanske känner att vi behöver röra oss lite mer, börja äta sundare, sova ordentligt, kanske sluta röka eller dricka mindre alkohol. Vi kan ha blivit drabbade av någon sjukdom som vi kan påverka till det bättre genom att ändra livsföring. Exemplen är många och jag tror säkert att vi alla har stött på dessa känslor någon gång under livet.

Problemet är ofta att vi vet vad vi vill, vi vet vad vi ska göra men vi gör det inte. Jag tror säkert att många har avgett nyårslöften under årens gång som kanske aldrig gett något resultat. Du har säkert upptäckt att det tar tid att förändra din livsstil och att nyckeln till förändring är motivation.

Hälsan är ett komplext system där många olika faktorer samverkar. En av de viktigaste faktorerna är den mentala biten och varaktig hälsa är kopplad till känslomässigt och mentalt välmående. De mentala hindren är ofta större än de praktiska eller de fysiska när man vill förändra sitt liv. Vi är alla vanemänniskor och vissa personer har inställningen att sådan är jag och det är mitt sätt att vara och tanken på att man kan ändra sitt tankemönster är långt borta. Men om man inte mår bra och har ett bra liv kanske det är dags att börja tänka att jag borde förändra mitt sätt att tänka. Jag behöver kanske sänka mina krav på mig själv, känna att jag duger, våga säga nej för att kunna få mer tid till mig själv, ändra fokus och tänka i mer positiva banor. Det är mycket individuellt vad man känner att man behöver ändra på för att må bra. Därför gäller det att verkligen ta sig tid till självkännedom och tänka över vad man vill förändra i sitt liv, oavsett om det handlar om relationsproblem eller om man vill leva mer hälsosamt. Att ha klart för sig vad man vill få ut av livet på olika områden är en förutsättning för att lyckas nå sina visioner eller mål.

Andra viktiga faktorer är stress som är ett av de största och snabbast växande hoten mot svenska folkets hälsa, har den statliga Folkhälsokommitén slagit fast. Kosten, som är kroppens byggstenar och motionens stora betydelse för vår hälsa.

Min första artikel i denna serien kommer att handla om att ha en plan för sitt liv, veta vad man vill med sitt liv, vision och målprogrammering. Tyngdpunkten av artiklarna kommer att ligga vi den mentala biten, vikten av att utveckla en positiv självkänsla och självtillit, våga stå upp för sig själv, ökad självkännedom, att kommunicera bättre och mer positivt etc.

Jag kommer att ta upp ämnen som avslappningsmetoder och återhämtning som är en förutsättning för att må bra. Detta är ett mycket stort problem idag att vi har så svårt att kunna slappna av och släppa arbetet och få den återhämtning som är nödvändig för att må bra. Att inse att Arbetet och Fritiden är två olika halvor av livet. För att leva ett bra liv måste vi respektera och tillvarata dessa båda halvor. Vad vi gör på fritiden påverkar arbetet och tvärtom. Om till exempel den tid vi lägger ner på arbetet, studier etc blir så negativ eller tärande att vi inte kan koppla av, ha trevligt med familj eller vänner eller finna något nöje i fritidsaktiviteter, kommer detta till slut att förstöra livet. Att sträva efter balans mellan dessa halvorna är alltså nödvändigt både för arbetskvaliteten och livskvaliteten som helhet.

Mitt mål är att ge kunskaper, inspirera och motivera till hur man kan förändra sin livsstil, få struktur i livet och känna att man utvecklas som människa. Vi har själva ansvar för att finna glädje och balans i våra liv. Tar vi inte detta ansvar, kan vi varken leva eller prestera efter vår verkliga förmåga. Livet är här och nu, inte sedan och det går inte i repris.

Publicerad i Kristianstadsjournalen november 2004

Just termen utbränd verkar ha kommit för att stanna, även om benämningar som utmattningssyndrom och utmattningsdepression används i debatten och i diagnostiken. Urtypen för en utbränd är en människa som brinner för sitt jobb, för sin familj, för andra människor. Hon eller han är bra på att ta hand om andra men dålig på att ta hand om sig själv. Om orsakerna till att människor håller på att stressa ihjäl sig ligger i tidsbristen, informationsflödet, samhällsomvandlingen, de slimmade och ständigt omorganiserade arbetsplatserna, kravet på tillgänglighet, överflödet av nya prylar, vår egen prestationsångest, eller något annat kan naturligtvis diskuteras och det gör vi på arbetsplatser, i talarstolar och i utredning efter utredning. Alla är överens om att något måste göras och snabbt. Frågan är bara vad? Och vem som ska betala?

Den stora ökningen av långtidssjukskrivningar kom 1997. Sedan har kurvan bara fortsatt att peka uppåt. Utbrändhet har blivit en folksjukdom. Utmattningsdepression eller utbrändhet anses av socialstyrelsen vara ett psykiskt depressivt tillstånd. Bland långtidssjukskrivna är det de psykiska sjukdomarna som ökat kraftigast under senare år. Särskilt dramatisk har ökningen varit bland kvinnor, där andelen långvarigt sjukskrivna för psykisk ohälsa ökat från 16 till 30 procent. Totalt står den psykiska ohälsan för minst 27 procent av de långvariga sjukskrivningarna.

Vi är skapade att klara stress om vi får tillräckligt med tid för återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning inte fungerar under lång tid riskerar vi att bli kroppsligt eller själsligt sjuka. Långvarig stress innebär att kroppens stressorgan binjurarna går på högvarv för att ”hantera” stressen genom en ökad produktion av bl.a. stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. I tillstånd av kontinuerlig stress kan detta leda till att binjurarna och även andra organ mattas ut. Förmågan att hantera problem i vardagen minskar dramatiskt. Till slut tål man ingen stress alls, vilket kan leda till ett inre kristillstånd som vi kallar för utmattning eller utbrändhet.

Man blir inte utbränd för att man jobbar hårt några veckor, eller några månader. Möjligen blir man utmattad. Skillnaden är att en utmattad person som vilar blir pigg igen rätt fort. Det blir inte den som är utbränd. Graden av utbrändhet framgår av hur lång tid det tar att återhämta sig. Alltså hur väl man reagerar på vila. En person som är i riskzonen för att bli utbränd kan alltså vila sig frisk inom rimlig tid, medan en utbränd person kanske aldrig blir helt återställd. Vet du inte vilken kategori du tillhör, kan du fråga dig hur du brukar må efter att ha varit ledig en hel helg. Eller efter din senaste semester. Kände du dig utvilad efteråt eller var du lika trött som innan? Ju snabbare du kan vila dig pigg desto bättre är din prognos. En annan skillnad mellan utmattade och utbrända är att den utmattade fortfarande känner lust till livet medan den utbrände finner det mesta meningslöst och allt som ska göras känns som plikter, även det som normalt sett skulle ha inneburit glädje och fest. Han eller hon är tom känslomässigt och orkar inte engagera sig i någon eller något.

Vid en kollaps handlar den första tiden bara om att gå ner i varv och börja vara rädd om sig själv. Men efter ett tag orkar man lite mer och då har utbrända en tendens att dra igång en massa projekt och så mår de sämre igen. För aldrig kunde de väl tro att de skulle vara sjuka så länge. Nej, de är duktiga och de ska naturligtvis klara av att bli friska snabbt och effektivt. I själva verket tar det tid att komma igen. Lång tid, mycket längre tid än den drabbade någonsin kunde föreställa sig. Den största stötestenen är den utbrändas krav på sig själv. Man måste lära sig ta det lugnt, dra ner på ambitionerna, sätta gränser, säga nej till andra och tänka mer egoistiskt. Dessutom måste både kropp och själ komma i balans. Kroppen har levt under stor press under lång tid och kroppens återuppbyggande och reparerande krafter har fått stå tillbaka och individen är skör.

Det är viktigt att försöka finna lösningar som är handfasta och begripliga. Lära sig metoder för mental avslappning och få verktyg för att förstå och styra sitt eget liv. Stressen kommer alltid att finnas i våra liv, det är ingen sjukdom, däremot är vi tvungna att lära oss att hantera den på ett vettigt sätt.

Jag har specialiserat mig inom personlig utveckling och stresshantering. Individuellt arbetar jag med Integrerad Tankefältsträning som är en metod för att behandla den negativa stressens grundorsaker. Med denna metod behandlar jag också rädslor och prestationsångest, dessa negativa tankemönster har indirekt en stor påverkan på vårt välbefinnande. Med denna metod får du själv verktyg (ett schema) för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd.

Jag arbetar med mental träning i grupp, enligt Lars-Eric Uneståhls koncept, där du lär dig bygga upp din självkänsla och få en positiv grundinställning till dig själv.

Jag arbetar förebyggande med livsstilsfrågor, för att inspirera och motivera till ett positivt förändringsarbete, genom föreläsningar och utbildningar på företag.

Ingela Broberg

Publicerad i Kristianstadsjournalen oktober 2004

Få ord har ökat så i användning så mycket som ordet stress. Man skulle kunna säga att detta blivit något av ett modeord som på sitt sätt belyser vad som kännetecknar vår tid. Nästan alla, även barn, har en uppfattning om vad de menar med detta begrepp. Vuxna har ofta ett mer varierande svar och associerar lätt i dessa banor; att inte räcka till, inte hinna med, inte vara duktig nog osv. Stressen kommer alltid att finnas i våra liv, det är ingen sjukdom. Däremot är vi tvungna att hantera den på ett vettigt sätt.

Liksom de flesta av vår tids stressframkallare handlar det om svårigheten att få plats med alla drömmar och måsten i livet, att få tid till arbete, familj, fritid och oss själva. Den stress jag möter bland människor handlar ofta om svårigheten att få alla måsten i livet att samsas. Ibland är det inte högarna på jobbet, utan kombinationen av omvärldens och våra egna höga krav på arbete, familj och fritid som skapar stressen. Ibland är livet svårt och gör ont och det måste vi börja acceptera och kunna prata om. Vi måste också ha styrka att hjälpa och stötta varandra, öppenhet och god kommunikation är det bästa sättet att förhindra att lättare stressymtom förvandlas till allvarligare tillstånd.

Det går att tidigt upptäcka signaler och varningstecken på en alltför hög stressnivå. Ju tidigare vi reagerar, desto enklare och effektivare blir åtgärderna. Om vi själva förmår att ändra stressbeteenden slipper vi åsamka oss själva, familjen och omgivningen mycket obehag. Många stressbeteenden kan få oönskade effekter som ytterligare spär på stressen. Fokuserar vi helt på jobbet och offrar det sociala livet har vi inte många att ty oss till när vi behöver hjälp.

Tecken som det är bra att vara uppmärksam på: Sömnlöshet, irritation och aggressivitet, ständig trötthet, nedstämdhet, allmän oro, ångest och depression, koncentrationssvårigheter, minnesproblem osv.

Stress kan ge obehag i nästan i alla delar av kroppen, här kommer ett urval: Muskelspänningar, huvudvärk och migrän, spända käkar, sveda i mage och tarm, halsbränna, förkylningar, yrsel, diarré osv.

Märker vi att någon i vår omgivning är på väg in i stressens riskzon är det kanske inte en bra ide´ att ropa: Sluta upp, du kommer att bli sjuk och utbränd. Om man vill hjälpa handlar det snarare om att stödja en beteendeförändring. Då är de rätta verktygen uppmuntran och respekt, att försöka få fatt i vännens tankebanor och att locka fram den stressades egna upptäckarmekanismer. När den relationen är etablerad kan man med frågor och motfrågor uppmuntra personen själv att dra slutsatsen att han eller hon bör ändra sitt beteende. Det handlar om att komma till en punkt i livet då man inte vill fortsätta som förut.

Det är viktigt att försöka finna metoder som är enkla, handfasta och begripliga och att få enkla verktyg för att förstå och styra sitt eget liv. Jag har i mitt arbete försökt utforska olika sätt att hjälpa människor att förändra sina liv. Det kan handla om att göra sig av med spänningar och omotiverade stressreaktioner för att därefter ”ladda batterierna” och hitta bättre kommunikation inombords och med omgivningen.

Jag arbetar i grupp med mental träning enligt Lars-Eric Uneståhls koncept där du lär dig använda din energi och kreativitet, bygga upp ditt självförtroende och får en positiv grundinställning till dig själv.

Individuellt arbetar jag med Integrerad Tankefältsträning – ITT-metoden. Det är en metod för att behandla den negativa stressens grundorsaker. Med denna metod behandlar jag också rädslor och prestationsångest, dessa negativa tankemönster har indirekt en stor påverkan på vårt välbefinnande. Med denna metod får du själv verktyg för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd.

Jag arbetar förebyggande med livsstilsfrågor, för att inspirera och motivera till positivt förändringsarbete, genom föreläsningar och utbildningar på företag.

Varaktig hälsa är kopplad till känslomässigt och mentalt välmående. Att lära sig metoder för mental avspänning är en investering på lång sikt.

Ingela Broberg

Publicerad i Kristianstadsjournalen Augusti 2004

Vi lever i ett samhälle där masskommunikationen ökar oerhört snabbt och vi utsätts ständigt för reklam, TV, radio, tidningar, Internet, mobiltelefoner med mera. Allt finns där som ett ständigt brus som påverkar vårt medvetande. Säkert är det inte en tillfällighet att över en miljon svenskar plågas av öronsusningar. För många känns det som om tankarna äger oss eftersom planering och arbete tar upp den mesta av vår vakna tid. Vi befinner oss antingen i det förgångna eller i framtiden och allt mer sällan i nuet. Vi lever för mycket ”i huvudet” och behöver komma ner i kroppen. Att vara närvarande är inte längre en självklarhet i vårt stressade samhälle utan det kräver medveten träning.

Ofta har fritiden och ledigheten blivit mer stressat och tidspressat än arbetet. Vi fyller igen var enda paus och andningshål. Förr var kyrkan en auktoritet som beordrade oss att vila under den sjunde dagen. Det var bara att helga vilodagen, oavsett vad som var ogjort. Den ständigt ökade takten utan pauser orkar vi inte med, effekten är ofta diffusa sjukdomstillstånd som vi inte kan definiera. Vi har sannolikt inte kapacitet att vara aktiva sju dagar i veckan, utan för att hitta balansen behöver vi varva kreativitet med passivitet. Vila och återhämtning efter en tuff dag på jobbet är nödvändigt om vi ska normalisera stresshormonnivåerna och återhämta krafter till nästa dag. Återhämtning innebär ofta att man gör något helt annat än det man sysslar med i arbetet. Att helt byta fokus, få andra intryck är vilsamt för en tröttkörd hjärna. Att byta en bullersam miljö mot tystnad eller lugn musik. Att byta asfalt och betong mot trädgårdsarbete eller skogspromenader. Det är väl belagt att musik och naturupplevelser sänker nivån av stresshormoner. Det allra bästa är att göra det man tycker om och blir glad av att göra, här sker en frisättning av endorfinerna i kroppen som påverkar hela den biokemiska balansen på ett mycket positivt sätt.

Vi har lärt oss tro att det finns snabbverkande kurer när vi mår dåligt – tabletter mot huvudvärk, nedstämdhet, sömnproblem och ont i magen – som helst ska hjälpa direkt. Vi har tappat tålamodet och har svårt att acceptera att det tar tid att bygga upp en sund kropp och en positiv mental inställning till livet. Men det finns inga genvägar, vill jag må bättre så kommer förändringen inte till mig på ett mystiskt sätt utan jag måste jobba aktivt med detta.

Att lära känna sig själv och sina behov är en viktig grundförutsättning för att finna balans i tillvaron. Att känna sina stressmönster är en annan. Genom att tänka över vad som stressar dig och hur du reagerar på stress har du tagit ett första steg mot en bättre stresshantering. Sedan gäller det att finna redskap som fungerar som stressdämpare. Att ändra sitt stressbeteende kan innebära en ganska stor livsstilsförändring. För att denna förändring ska bli av krävs givetvis vilja och att du vet vad du vill och varför. Om vi lägger orsaken till vårt handlande utanför oss själva kommer vi att gå miste om möjligheten att styra våra liv. Ställ dig därför ofta följande frågor: Vem är jag? Vad vill jag? Hur kan jag må bättre? Vad tycker jag om att göra?

Det är bara du som kan påverka din livskvalitet och stressen i ditt liv, genom att bli medveten och göra förändringar för att må bättre. Det är lika viktigt för kroppen att träna mentalt och må själsligt bra som att träna kroppen för att skaffa sig bra kondition. En varaktig hälsa är kopplad till känslomässigt och mentalt välmående.

Jag har sedan många år specialiserat mig inom personlig utveckling och stresshantering. I grupp arbetar jag med mental träning (enligt Lars-Eric Uneståhl:s koncept) med träffar 5-7 gånger och ca. 1.5 timme per gång. Teori och praktik varvas med CD-träning för att inspirera och motivera till ett positivt förändringsarbete. Jag anordnar dessa kurser både privat och i Studieförbundet Vuxenskolans regi.

Individuellt arbetar jag med Integrerad Tankefältsträning (ITT) som är en effektiv självpåverkansmetod för att behandla rädslor, prestationsstress, spänningar m.m. Med denna metod får du ett schema som verktyg (akupunkturpunkter) för att påverka din egen känsla i olika situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor känner vi oss lugna och harmoniska vilket är kroppens normala grundtillstånd och det är så vi är menade att leva.

Jag skräddarsyr föreläsningar/utbildningar efter uppdragsgivarens syfte och önskemål.

Att lära sig metoder för mental avslappning är en investering på lång sikt.

Publicerad i Kristianstadsjournalen November 2003

Det talas oerhört mycket om stress idag och det är allt fler människor som uppger att stress är ett av deras största vardagsproblem. Många upplever idag att de inte hinner med att vårda relationerna vare sig till familjen, släkten eller vännerna. Kraven från arbetslivet har blivit allt högre liksom våra egna inre krav. Tiden att reflektera över vad som händer minskar ständigt. Vi hinner inte smälta en händelse innan vi blir kastade in i en ny.

Vi har en gång fått stressfunktionen för att överleva och än idag har vi stor användning av denna förmåga till beredskap för kamp eller flykt. Det som ställer till problem är att vi ”laddas upp med stresshormoner” alltför ofta och för mycket i förhållande till våra möjligheter att ”ladda ur”. Det vore väldigt praktiskt om vi kunde sätta på och stänga av stressen vid behov. När vi upplever stress ökar frisättningen av stresshormoner (adrenalin, noradrenalin och kortisol) för att vi ska bli alerta och klara av faran. Vad som sker automatiskt är bland annat att pulsen och blodtrycket ökar, andningsfrekvensen blir mer frekvent och ytlig och musklerna spänns för att du snabbt ska kunna röra dig vilket är ändamålsenligt. I detta första skede förbrukas också mycket vitaminer och mineraler.

När vi upplever spänning och belastning svarar vi genom att spänna musklerna. Men om vi inte slappnar av utan mer eller mindre ständigt har felaktiga spänningar i musklerna, skapas ett mönster som på sikt leder till skador. Detta kallas missanpassad spänning. När vi sedan känner de fysiska symtomen (spänningen) kan vi reagera med rädsla, oro, ilska eller depression. Många som upplever detta börja äta muskelavslappnande medel, huvudvärkstabletter, sömntabletter och lugnande medel. Det är detta som läkemedelsindustrin säljer mest av – medel som dämpar eller lindrar våra vanliga åkommor. Det vill säga de missanpassade spänningar som vi vant oss vid. Allt har blivit en ond cirkel och du kanske frågar dig vad som händer med kroppens naturliga förmåga att läkas och bibehålla en sund balans. Det gäller att lära sig att bryta den onda cirkeln av spänningar. Vi måste våga tro att vi själva kan påverka våra liv. Även i den mest hopplösa situation finns det alltid något man kan göra för att tillvaron ska bli lite ljusare.

Ibland känns det som om våra tankar äger oss eftersom de tar upp all vår vakna del med planering och arbete. Vi befinner oss antingen i det förgångna eller i framtiden och allt mer sällan i nuet. Vi lever för mycket ” i huvudet” och behöver komma ner i kroppen. Att vara närvarande är inte längre en självklarhet i vårt stressade samhälle utan det kräver medveten träning.

Att lära känna sig själv och sina behov är en viktig grundförutsättning för att finna balans i tillvaron. Att känna sina stressmönster är mycket viktigt. Genom att reflektera över vad som stressar dig och hur du reagerar på stress har du tagit första steget mot en bättre stresshantering. Sedan gäller det att finna och lära dig redskap som fungerar som stressdämpare i ditt liv. Vare sig du motionerar, mediterar, promenerar, tar ett bad, eller lyssnar på musik är det viktigt att du tar dig tid för dig själv för att bokstavligen befria dig från stress, bekymmer och yttre krav. Att gå långpromenader är ett beprövat sätt att motverka stress. När man är ute och går kommer man efter ett tag in i en annan rytm. Armarnas pendelrörelser är lugnande, de synkroniserar hjärnhalvorna.

i är inte bara det vi gör och arbetar med – vi är människor som har rätt att njuta av att bara vara.

Jag arbetar med Integrerad Tankefältsträning (ITT) som är en effektiv pedagogiskt självpåverkansmetod för balansering av stressrelaterade problem t.ex. ospecificerad oro, prestationsstress, rädslor, spänningar m.m. Principen bakom ITT grundar sig på en teori om att kroppens energisystem (meridiansystem) utgör ett grundläggande kontrollsystem för känslomässiga reaktioner. Med denna metod får du själv ett schema som verktyg för att påverka din egen känsla i situationer där du tidigare inte mått så bra. När vi frigörs från stress och rädslor uppstår istället de känslor av lugn och harmoni som utgör kroppens normala grundtillstånd.

Jag leder också kurser för grupper i mental träning – enligt Lars-Eric Unståhls koncept för stresshantering och självförtroendeträning. Dessa anordnar jag både privat och genom Studieförbundet Vuxenskolan i Kristianstad.

Att lära sig metoder för fysisk och mental avspänning är en investering på lång sikt.

Publicerad i Kristianstadsjournalen Oktober 2003

Vi lever i ett samhälle där masskommunikation ökar oerhört snabbt. Vi påverkas ständigt av reklam, filmer, video, nyheter, tidningar, internet, mobiltelefoner med mera. Allt finns där i ett ständigt brus som påverkar vårt medvetande. Hur kan man stänga av bruset för att undvika att uppslukas av det? Ibland är det som om våra tankar kontrollerar oss eftersom de tar upp all vår vakna tid med planering, oro och arbete. Vi befinner oss antingen i det förgångna eller i framtiden och allt mer sällan i nuet. Att vara närvarande är inte längre en självklarhet i vårt stressade samhälle utan kräver medveten träning.

Det är bara du som kan påverka stressen i ditt liv, genom att bli medveten och göra förändringar för att må bättre. Vi måste medvetet arbeta med vår utveckling. Ofta tror vi att den ska komma till oss automatiskt men det är som med en idrottsman, om han inte tränar regelbundet tappar han konditionen och formen. Den mentala sidan av oss behöver lika mycket träning som kroppen.

Vad som krävs för att genomföra en konsekvent förändring hos sig själv är viljan och motivationen att göra det. Jag måste börja fundera på vad det egentligen är jag vill uppnå och hur ska jag få en bättre tillvaro. Vilka är mina livsmål? Vad ska jag göra för att nå dem? Vissa människor tycks klara av allt som kommer i deras väg bättre än andra. Förmågan att klara av olika situationer i livet beror på vilka ”redskap” man har för att kunna välja olika vägar att ta sig ut ur en situation. En grundläggande förmåga är att känna tillit till sig själv. Man litar på sina resurser och tror att allt kommer att lösa sig till det bästa. I grunden finns en tro på livets goda krafter, det vill säga en hoppfull inställning.

Vi styrs av förväntningar och bilder vi har av oss själva och vår framtid utan att vi tänker på det. När det finns en konflikt mellan vilja och förväntan så vinner förväntan. De inre bilderna styrs av vårt undermedvetna och vi tror benhårt på vår egen självbild. När den självbilden är övervägande negativ får vi en begränsad tilltro till våra egna resurser. Vi får dåligt självförtroende. Nästan alla toppidrottsmän världen över använder visualisering av framtida prestationer ( som tävlingar och matcher) för att nå sina mål. Med hjälp av den mentala träningen och tydliga målbilder kan vi lära oss att styra vår förväntan. Vi måste bara lära oss att utnyttja de resurser som vi normalt har svårt att kontrollera.

Jag håller kurser i mental träning ( enligt Lars-Eric Uneståhl:s koncept) i grupp om ca. 10 personer, mellan 8-10 gånger och ca. 1.5 timme per gång. Träffarna varvas med teori och praktik, motivation och inspiration är viktiga delar. CD-program träning och kunskap om hur du kan undvika ”stressfällorna” resulterar i mer utrymme till glädje och kreativitet.

Målsättningen:

• att sänka grundspänningen
• att lära dig koppla av djupt och effektivt
• att träna in ett positivt tänkande som en grundläggande attityd
• att lära dig se problem som uppgifter som ska lösas
• att utveckla en inre glädje i arbetet och i livet
• att skaffa dig en mer humoristisk och därmed hälsosammare attityd till tillvaron

All förändring sker inifrån och ut. Först behöver jag ta ut riktningen i mitt liv – sedan kan jag sätta fart.